I samarbete med bland annat:

Köpa adresser till företag och privatpersoner – det här måste du veta

Att köpa adresser till företag och privatpersoner är en vanlig metod inom direktmarknadsföring, särskilt för företag som vill nå nya kunder genom brevutskick, e-post, eller telefonsamtal. Men det är inte bara att köpa en adresslista och skicka ut material – det finns en hel del att tänka på. Från GDPR och lagstiftning till segmentering, källor och kvalitet. I den här guiden går vi igenom allt du behöver veta innan du köper adresser.

---

Vad innebär det att köpa adresser?

Att köpa adresser innebär att ett företag eller en organisation köper ett urval av kontaktuppgifter – oftast namn, adress, e-post, telefonnummer och ibland även demografisk information – från ett adressregister eller en dataförmedlare. Adresserna kan tillhöra:

• Privatpersoner (B2C-marknadsföring)

• Företag (B2B-marknadsföring)

Syftet är ofta att använda adresserna i marknadsföringssyfte, till exempel för att skicka fysiska utskick, e-postkampanjer eller säljsamtal.

---

1. Lagliga aspekter – GDPR och marknadsföringslagen

Det absolut första du behöver säkerställa är att den adressdata du köper är lagligt insamlad och behandlad. I Sverige (och EU) styrs detta främst av GDPR (Dataskyddsförordningen), samt Marknadsföringslagen.

Köpa adresser till privatpersoner – GDPR gäller fullt ut

När du köper adresser till privatpersoner, hanterar du personuppgifter. Detta innebär att du måste kunna visa att:

• Du har en laglig grund för behandlingen (t.ex. samtycke, berättigat intresse).

• Mottagaren har information om hur deras uppgifter används.

• Du respekterar rätten att bli borttagen och rätten att invända mot behandling.

📌 Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)
https://www.imy.se/

Köpa företagsadresser – lättare, men inte fritt fram

När det gäller företagsadresser (B2B) omfattas inte uppgifterna av GDPR i samma utsträckning, särskilt om det rör sig om generella kontaktuppgifter som info@företag.se. Men om du hanterar enskilda firmor eller personliga företagsadresser (exempelvis för en frisör eller konsult), gäller GDPR ändå.

---

2. Välj rätt leverantör av adresser

Det finns många företag som säljer adresslistor, men kvaliteten varierar. Viktiga faktorer att undersöka:

• Hur ofta uppdateras registret?

• Varifrån kommer informationen? (SCB, Bolagsverket, kreditupplysningar etc.)

• Garanterar leverantören GDPR-kompatibilitet?

• Finns möjlighet att göra urval och segmentering?

Exempel på kända leverantörer i Sverige:

• Bisnode (Del av Dun & Bradstreet) – stor aktör med mycket företagsdata.
  https://www.bisnode.se

• UC (Upplysningscentralen) – erbjuder både B2B och B2C-data.
  https://www.uc.se

• PostNord Strålfors – erbjuder adresser för fysiska brevutskick.
  https://www.stralfors.se

• Marknadsinformation i Sverige AB – leverantör av B2C-register.
  https://www.marknadsinformation.se

---

3. Segmentering – nyckeln till effektiv marknadsföring

Att köpa en stor adresslista utan segmentering är som att kasta ett nät i ett hav utan att veta var fisken är. Ju bättre du segmenterar, desto mer kostnadseffektiv blir kampanjen.

Vanliga segmenteringskriterier för företagsadresser:

• Bransch (SNI-kod)

• Omsättning

• Antal anställda

• Geografiskt läge

• Ålder på företaget

• Befattning (ex. VD, marknadschef)

Vanliga segmenteringskriterier för privatpersoner:

• Ålder

• Kön

• Inkomst

• Civilstånd

• Typ av boende (villa, bostadsrätt etc.)

• Intressen (om informationen är tillgänglig)

• Barn i hushållet

Genom att anpassa ditt urval kan du t.ex. rikta ett utskick om poolinstallation till villaägare i medelåldern i södra Sverige med god ekonomi – istället för att skicka till hela landet.

---

4. Syfte med adressköpet – vad vill du uppnå?

Olika kampanjer kräver olika typer av adresser. Fråga dig själv:

• Ska du skicka fysiska brev eller kataloger?
  ➤ Då behöver du postadresser.

• Ska du köra en e-postkampanj?
  ➤ Då behöver du mejladresser med godkänt samtycke.

• Vill du ringa kalla samtal?
  ➤ Då behöver du telefonnummer – men tänk på NIX-registret.

💡 Tips: Tänk igenom din kundresa – vilken roll spelar första kontakten? Är målet att boka möte, sälja direkt eller bara skapa kännedom?

---

5. Kvalitet framför kvantitet

En vanlig fälla är att stirra sig blind på antal adresser istället för kvalitet. Det är bättre att köpa 5 000 noggrant utvalda adresser än 50 000 slumpmässiga.

Hur mäter man kvalitet?

• Aktualitet: Är datan färsk? Företag startar och avslutas dagligen.

• Leveransgrad: Hur många brev eller mejl når faktiskt fram?

• Relevans: Är mottagarna sannolikt intresserade av din tjänst?

Be leverantören om statistik, exempelvis tidigare kampanjresultat eller felmarginaler.

---

6. Prisbild – vad kostar det att köpa adresser?

Priset varierar beroende på målgrupp, segmentering och användningsområde. Vanligt är att man betalar per post, e-post eller telefonuppgift – eller per tusen (CPM).

Exempel på prisintervall:

Ofta tillkommer kostnad för urval (t.ex. 500–1500 kr) samt licens för engångs- eller fleranvändning.

---

7. Kontrollera mot spärrregister (NIX, SPAR, Reklamspärrar)

Innan du skickar ut marknadsföring till privatpersoner måste du säkerställa att mottagaren inte har spärrat sig mot direktreklam.

• NIX-Telefon – förbjuder samtal till privatpersoner som spärrat sig.
  https://www.nixtelefon.org

• SPAR (Statens personadressregister) – viktigt för uppdaterade personuppgifter.
  https://www.spar.se

• Reklamspärrar hos leverantörer – många tillåter att privatpersoner spärrar sig mot utskick. Be att få listan exkluderad.

---

8. Etik och varumärkesrisker

Även om något är lagligt, är det inte alltid lämpligt ur ett varumärkesperspektiv. Dåligt riktad reklam kan irritera mottagaren och skada ditt företags rykte.

💡 Tips: Bjud gärna in mottagaren till att samtycka i nästa steg – t.ex. via en landningssida där de kan be om mer information eller godkänna framtida utskick.

---

9. Alternativ till att köpa adresser – leadgenerering och content

Att köpa adresser är bara ett sätt att nå nya kunder. Det finns alternativ som ibland är mer kostnadseffektiva, exempelvis:

• Inbound marketing (content, SEO, sociala medier)

• Leadgenereringskampanjer (med gated content)

• Partnersamarbeten

• Retargeting och lookalike audiences

Men kombinationen av adressköp + fysisk reklam är fortfarande mycket effektiv – särskilt för produkter som kräver högre engagemang eller har lång köpresa.

---

Sammanfattning – checklista vid köp av adresser

✅ Säkerställ GDPR-efterlevnad och kontrollera laglig grund
✅ Välj en seriös leverantör med tydlig källa
✅ Segmentera noggrant för att nå rätt målgrupp
✅ Välj typ av adress efter kampanjens syfte
✅ Prioritera kvalitet framför kvantitet
✅ Kontrollera spärrregister och hantera samtycke
✅ Mät och utvärdera kampanjens effekt

Får man köpa mailadresser?

Att köpa e-postadresser är inte förbjudet i sig, men det är starkt reglerat av GDPR. Du får bara använda e-postadresser för marknadsföring om du har laglig grund, t.ex. samtycke från mottagaren. Att skicka reklam till köpta e-postlistor utan godkännande strider mot både GDPR och marknadsföringslagen.

---

Hur hittar man gamla adresser?

Gamla adresser kan ibland hittas genom folkbokföringsregister, kreditupplysningar eller offentliga arkiv. Du kan även kontakta Skatteverket för utdrag ur historisk folkbokföring, men viss information kan vara skyddad.

---

Hur hittar jag adressen till en person?

För att hitta någons adress kan du använda offentliga personupplysningstjänster som Ratsit, Eniro eller Hitta.se. Dessa visar ofta folkbokföringsadress, så länge personen inte har skyddad identitet.

---

Vem bestämmer adresser?

Det är Lantmäteriet i samarbete med kommunerna som ansvarar för tilldelning och ändring av adresser i Sverige. Adresser registreras i det nationella adressregistret, vilket används av myndigheter och företag.

---

Hur mycket kostar det att köpa e-postadresser?

Priset på e-postadresser varierar beroende på målgrupp, volym och kvalitet. Det kan kosta från några ören till flera kronor per adress. Viktigt att komma ihåg är att du måste säkerställa att adresserna är insamlade i enlighet med GDPR.

---

Får man spara mailadresser enligt GDPR?

Ja, du får spara e-postadresser om du har en laglig grund enligt GDPR, t.ex. samtycke, avtal eller berättigat intresse. Du måste även informera personen om hur deras uppgifter behandlas och ge möjlighet att bli borttagen.

---

Var kan man se var folk bor?

Du kan se var personer bor via offentliga personregister som Ratsit, Merinfo, Eniro eller Hitta.se. Dessa uppgifter baseras på folkbokföringen och är ofta gratis att söka i, så länge personen inte har skyddade uppgifter.

---

Hur hittar man folks adress gratis?

Flera webbplatser som Hitta.se, Ratsit och Eniro erbjuder gratis adressökning. Skriv in personens namn och eventuell ort för att se deras folkbokföringsadress, om informationen är offentlig.

---

Var kan man se en persons tidigare adress?

Tidigare adresser kan finnas hos kreditupplysningsföretag som UC, Creditsafe eller Bisnode. Dessa kräver ofta att du har ett legitimt skäl, som till exempel kreditbedömning. Vissa äldre uppgifter kan även begäras från Skatteverket.