Vad är järnbrist?

Järnbrist brukar man kalla det för när kroppen får det svårt att tillverka hemoglobin, som är det protein som transporterar syre. Får man järnbrist kan man känna sig både trött och orkeslös. Att man råkar ut för järnbrist kan bero på många olika saker. Det är ett tillstånd som lyckligtvis oftast är ofarligt och dessutom relativt lätt att behandla.

Vad är järnbrist?

För att kroppen ska kunna tillverka hemoglobin krävs järn. Hemoglobin i sin tur är det protein som fångar upp syre från luften vi andas in och därefter transporterar runt syret i våra kroppar. För det mesta har vi ett extra lager av järn i mjälten, i levern och i benmärgen. Dessa kan användas som en reserv av kroppen när vi till exempel blöder. Om kroppen däremot har slut på järnreserverna och inte kan tillverka tillräckligt hemoglobin – då faller blodvärdet. Detta brukar man kalla för järnbristanemi alternativt lågt blodvärde på grund av brist på järn.

Att få i sig en tillräcklig mängd järn är viktigt oavsett din ålder – men det är särskilt viktigt om man växer. Det spelar en oerhört central roll när det kommer till den mentala utveckling hos barn, inte minst under fosterstadiet och under det första året. Även när man är i tonåren är järnbehovet stort, både för pojkar som bygger muskler och för flickor som har börjat menstruera. Ungefär var fjärde tonåring lider brist på järn i Sverige.

Varför får man järnbrist?

Järnbrist kan bero på flera olika saker. Det kan röra sig om att man har rikliga menstruationsblödningar eller att man blöder näsblod. Man kan även få järnbrist vid bloddonationer, eller om man är gravid eftersom man då behöver mycket järn som tillgodoser behoven hos fostret. Det sägs att var tredje fertil kvinna i Sverige lider av järnbrist. Även bristfälligt intag av järn på grund av exempelvis att man är vegan eller lider av anorexi kan vara en anledning till att man behöver se över sitt järnintag.

Även läkemedel som ökar ens blödningsbenägenhet kan orsaka järnbrist. Då rör det sig oftast om blodförtunnande medel, magsyrahämmande läkemedel samt smärtstillande läkemedel. Dessa kan ge blödningar i tarm och mage, något som i sin tur leder till brist på järn.

En annan orsak bakom järnbrist är ett minskat upptag av järn i tarmen. Bakomliggande orsaker kan vara celiaki (glutenintolerans), helicobacter pylori-infektion, atrofisk gastrit (åldersrelaterad maginflammation) samt tarmsjukdomar likt ulcerös kolit och Crohns.

Ytterligare kroniska sjukdomar som kan ligga bakom järnbrist är kronisk njursvikt och kronisk hjärtsvikt, reumatoid artrit, cancer och fetma.

Vad har man för symtom vid järnbrist?

Anemi eller blodbrist – oavsett om det beror på järnbrist eller något annat – innebär att din kropp får det svårare att transportera syret från luften du andas in till resten av din kropp. Som bekant är syre viktigt för de allra flesta av våra kroppsliga funktioner. Anemi kan således leda till en lång rad olika typer av symtom. Några av dessa är:

du blir yr
du känner dig trött
du får huvudvärk
du blir blek i hyn
du får tunna, sköra och platta naglar
du upplever håravfall
ditt hår blir torrt
din hud blir torr
du får oroliga ben
du blir andfådd vid ansträngning
det susar i öronen hos dig
du får svårt att koncentrera dig
din mentala och fysiska förmåga blir nedsatt
du känner dig nedstämd eller upplever ångest

Hur kan man förebygga järnbrist?

Vad är järnbrist?

De flesta får i sig alldeles tillräckligt med järn genom maten man äter. Men om man exempelvis äter vegankost eller om man lider av anorexi finns det en risk att man inte får i sig tillräckligt via sin kost. Detta kan leda till brist på järn i din kropp. Mycket av den mat som vi äter till dagligdags innehåller järn och det är bra att ha koll på vad man stoppar i sig. Det är även rekommenderat att kombinera intag av järnrik mat med apelsinjuice eller citrusfrukter som ökar kroppens upptagningsförmåga av järn. Mat som innehåller mycket järn finns det som tur är gott om, några exempel på sådan mat är:

kött
inälvs- och blodmat
ägg
skaldjur
fisk
baljväxter
fullkornsprodukter
torkad frukt
nötter och frön
spenat

Man brukar säga att det finns två typer av järn – blodbundet hemjärn samt icke-hemjärn. Våra kroppar har generellt lättare att tillgodogöra sig det blodbundna hemjärnet. Detta hittar man framförallt i så kallad blodmat likt blodkorv, svartsoppa, blodpudding, blodpalt, blodplättar och paltbröd. Vegetabiliska livsmedel är bra att äta men de innehåller för det mesta endast icke-hemjärn. Därför är det extra viktigt att man som vegan och vegetarian håller koll på sina järnvärden. Det finns även vissa livsmedel som kan hämma upptaget av icke-hemjärn från den vegetabiliska kosten. Därför kan det finnas en tanke med att dra ner på kaffe, te och vin om du lider av järnbrist. Det gäller även röda och gröna teer. Även ett högt intag av kalcium kan verka hämmande när det kommer till upptaget av icke-hemjärn.

Hur mycket järn bör man få i sig varje dag?

Här i Sverige förekommer järnbristanemi hos mellan en och tre procent hos män och betydligt fler hos kvinnor, från tio procent och uppåt enligt Läkartidningen. Vad som är rekommenderat dagligt järnintag skiljer sig även det åt mellan könen och även mellan åldersgrupper. Livsmedelsverket har sammanställt en lista som ser ut som följer:

Bebisar och småbarn under 6 år – 8 milligram
Barn 6–9 år – 9 milligram
Flickor 14–17 år- 15 milligram
Pojkar 14–17 år- 11 milligram
Fertila kvinnor – 15 milligram
Övriga vuxna – 9 milligram

Kvinnor som är gravida kan behöva järntabletter – och det även om de har ätit mat som innehåller mycket järn. Allt beror på hur mycket järn som finns lagrat i kroppen. Är man gravid är det ett gott råd att man rådgör med sin barnmorska och tittar på det eventuella behovet av att ta järntillskott.

Kan man även ha för högt järnvärde?

Även om det är ovanligt så finns det även tillfällen då man kan ha ett för högt järnvärde. För det mesta tar kroppen bara upp den mängd järn som den behöver. Kroppen gör sig av med resten av järnet på olika sätt. Ett högt järnvärde kan ändå förekomma och det kan vara skadligt för din kropp, inte minst eftersom det är oxidativt. Ett för högt järnvärde kan bero på saker man ätit och druckit. Att äta för mycket rött kött och överdosera järntabletter är inte att rekommendera eftersom detta kan leda till ett högt järnvärde vilket är farligt. Höga värden kan även uppstå vid blodtransfusioner, nefrit, parenteral järntillförsel, akut hepatit, hemolytisk anemi, cirros, sideroblastisk anemi och akut leukemi. Tidiga symtom på att man har för högt järnvärde kan vara kräkningar, magont samt diarré. Mycket höga doser av järn kan vara dödligt, inte minst för barn. Därför är det en synnerligen god idé att förvara järn i form av kosttillskott på behörigt och oåtkomligt avstånd för barn.

Vad kan man göra åt järnbrist?

Är det så att du har ett konstaterat fall av järnbrist räcker det inte alltid med att äta mat som innehåller järn. Du behöver istället ett tillskott. Oftast får man i sig detta i form av järntabletter som går att köpa i butik. Järntabletter kan i vissa fall ge biverkningar. Några av dessa är förstoppning, diarré och illamående. Var därför försiktig med hur mycket järn du stoppar i dig och att du har koll på dina järnnivåer så att du kan trappa ner vid behov. Om du lider av svår järnbrist kan det även bli tal om en blodtransfusion, något som man kommer överens om i samråd med sin läkare.

Varför ska man köpa ett järnbristtest?

Bland alla näringsämnen som kroppen har behov är är brist på järn bland de mer vanliga. Eftersom järn är ett viktigt ämne att ha i sin kropp är det även viktigt att regelbundet kontrollera att ens eget järnvärde ligger på en nivå som är bra. Ett enkelt sätt att ta reda på mer om hur dina värden ser ut är genom att göra ett så kallat järnbristtest. Ett sådant test kan ge svar på dina frågor och kan ge en bra indikation om ditt järnvärde ligger för lågt eller för högt – och om du bör kontakta din närmaste vårdcentral eller inte. Testet går bra att utföra i hemmet och du får oftast svar snabbt. Genom ett resultat kan även underlätta när du kontaktat en lokal vårdinrättning eftersom du kan uppvisa en indikation på att allt faktiskt inte står rätt till. Ta en bild på testet och ta med den när du träffar vårdpersonal för vidare konsultation. I princip alla som är över 15 kan utföra ett järnbristtest hemma. Före puberteten brukar järnhalten i blodet vara högre. Det innebär att ett test kan vara missvisande på barn som är under 15 år gamla. Kvinnor som är gravid behöver i snitt dubbelt så mycket järn jämfört med tiden före de var gravida. För låg järnhalt är inte bra eftersom det kan påverka fostrets utveckling, därför är det bra att regelbundet testa sig om man är gravid.

Hur fungerar ett järnbristtest?

Järnbristtester för hemmabruk som finns på marknaden kan skilja sig åt. Det finns självtester som kräver en viss typ av kroppsvätska. Det kan vara blod, urin eller saliv för att nämna några. När kroppsvätska sedan kommer i kontakt med själva testet sker en reaktion och visar ett positivt eller negativt resultat. Dessa tester som visar ett ja och ett nej kallas oftast för kvalitativa tester och är inställda på ett så kallat gränsvärde. Om resultatet är under eller över detta gränsvärde visar testet ett positivt utslag. Vanligast är att man med ett enkelt stick i fingertoppen och använder blod till sitt test. Inom några minuter efter att blodet har applicerats på testet får man ett besked om huruvida ens järnnivåer i blodet är normala eller för låga. De flesta CE-märkta järnbristtest mäter nivån av ett protein som heter ferritin i blodet. Ferritin binder järn och finns naturligt förekommande i lever, skelettmuskulatur, mjälte och benmärg bland annat. Det innebär i praktiken att man genom att mäta sin ferritin-halt i kroppen har ett tillförlitligt sätt att ta reda på om kroppen behöver mer (eller mindre) järn. Detta protein är med andra ord direkt proportionerligt mot din järnnivå.

Vad ska man göra om man lider av järnbrist?

Järnbrist och den eventuella anemi som kan följa på den är vardagliga problem som ofta dyker upp inom primärvården. Det är tillstånd som i sig kan medföra olika former av sjuklighet. Dessutom finns det risk för att det kan komplicera en hel del av de kroniska sjukdomar som primärvården har till huvuduppgift att sköta om. Därför hör det till en viktig uppgift för primärvården att utreda, behandla och följa upp patienter som tagit ett järnbristtest och som sökt sig dit. Inte minst om det är kroniska patienter där tillståndet är en del av ett större problem.

Om du har symtom som du känner igen från den här listan och du även har konstaterat att du lider av järnbrist behöver du inte vara orolig. Det finns hjälp att få. Det viktigaste är att du går till botten med varför du lider av järnbrist och hittar den behandling som är optimal för just dig. Se till att du följer upp och även har koll på dina järnvärden (ferritin och järnmättnad). Kosttillskott och förändrad kost kan hjälpa dig en bra bit på vågen, men det är inte alltid tillräckligt för att tillgodose din kropps behov. Boka in ett möte med en läkare som kan börja att leta efter andra orsaker som man kan fastställa.